opioidberoende
Maries och Ryans berättelse
En familjetragedi ledde till att Marie fastnade i ett opioidberoende med förödande konsekvenser för både henne och familjen.
Idag bygger Marie upp sitt liv igen och har återknutit kontakten med sin familj.
En andra chans i livet
Marie njuter av det enkla i livet – att sitta i ett välstädat hus och titta på fåglarna genom fönstret medan hon dricker en kopp kaffe. Hennes äldsta son Ryan kommer gärna på besök för att tillbringa några timmar i sin mammas sällskap. Men så har det inte alltid varit.
Efter att Maries yngre bror tragiskt gick bort 1993, tappade hon kontrollen over sitt liv och hamnade i en alltmer negativ spiral. ”Min bror blev brutalt attackerad och hans bortgång påverkade mig väldigt starkt; jag ville inte leva längre”, förklarar hon.
Hon började dricka i stora mängder, vilket utvecklades till att ta amfetamin, därefter kokain och för cirka 20 år sedan provade hon heroin.
”Första gången blev jag väldigt dålig, men jag fortsatte – jag hade lätt att bli beroende”, säger Marie.
Ryan var då åtta år gammal. ”Fram till dess var livet bra, men allt förändrades. Min mammas missbruk var traumatiskt för hela familjen. Jag ville bara leva ett normalt liv som alla andra, men det gick inte. Jag tog inte hem kompisar eftersom jag skämdes så mycket”, forklarar han.
”Mammas missbruk påverkade hela mitt liv, även min skolgång. Vi flyttade runt mycket och jag flyttades fram och tillbaka mellan min mormor och mamma”, säger Ryan. Han gick i många olika skolor, fann sig aldrig riktigt till rätta och hade inte en barndom som de flesta andras. ”Jag var stressad över saker som när jag skulle få mat nästa gång. Jag var tvungen att bli vuxen redan som barn.”
Marie medger att heroinet förstörde allt hon hade.
”Heroin är den värsta av alla droger. Den förstörde inte bara mitt liv; det förstörde min familj. Men det tog mig många år att inse det.”
Hon minns ett tillfälle då hon bara hade 22 pund på fickan och var tvungen att bestämma sig för om hon skulle köpa heroin eller middag till barnen. ”Jag valde heroin”, säger Marie sorgset. ”På den tiden brydde jag mig inte – jag trodde att det jag gjorde var rätt.”
Med tiden skilde sig Marie och distanserade sig från sina soner. Ryan berättar: ”Jag kände bara att jag var tvungen att ta mig därifrån – jag visste vad min mamma höll på med och jag kunde inte sitta kvar och se på när hon gjorde det.”
Det var först nar Ryan fick egna barn som han verkligen förstod hur mycket heroinet hade skadat familjen. Han föreslog att hon skulle påbörja behandling.
Att återuppbygga livet
Idag har Marie fått behandling för sitt beroende i över ett år. Hon arbetar som volontär på en så kallad livsmedelsbank två gånger i veckan för att hålla sig sysselsatt och jobbar på att återuppbygga relationen med sina söner och barnbarn. ”Ryan gick med mig för att få behandling. Hade det inte varit för honom hade jag nog fortfarande suttit i ett råtthål”, säger hon. ”Nu njuter jag av de enkla sakerna i livet. Att gå upp, göra mig en kopp kaffe, sitta bekvämt istället för i ett kaos.”
”Idag är det bra – riktigt bra. Jag kan inte begära mer, särskilt inte efter det jag har utsatt min familj för. Jag fick en andra chans i livet – och tog den. Och jag kommer inte att släppa taget.”
Symptom
Utöver drogbegär, abstinens och drogsökande beteende, kan fysiska symptom på opioidberoende innefatta förändringar i sömnvanor, viktminskning och nedsatt libido.
Diagnos
Opioidberoende kan diagnostiseras av en läkare efter en formell bedömning baserad på patientens historia och mönster av opioidanvändning, såsom användning av heroin, andra olagliga opioider eller receptbelagda opioider.
Behandling
Behandling och hantering av opioidberoende behöver individualiseras och kan bestå av en kombination av olika farmakologiska och psykologiska insatser.
Uforska mer
Lär mer om opioidberoende.